Nu är det dags att bli lite känslosamma. Det är nämligen så att jag är skild sedan några år tillbaka och ur det äktenskapet kom min grabb. Jag var en annan person på den tiden, när jag var gift, och det var något som inte var speciellt vackert att titta på. Jag var en sluten människa, som enbart brydde mig om ekonomin i hushållet, och det gjorde att min energi lades på fel saker, och att min oro och frustration gick ut över min familj. Istället för att prata om det och säga som det var så fortsatte jag att vara tyst och gömma mig för mina känslor.

Till slut så gick det inte längre, min fru tröttnade såklart på mig och jag klandrar henne inte. Jag skulle inte heller tycka om att bo tillsammans med någon som var tyst och lite sur jämt, och den enda gången som man pratade längre stunder debatterades det om hur man slösade pengar. Det är inte direkt frukten av ett bra förhållande, och jag inser nu hur illa jag betedde mig. Jag älskade henne innerst inne, men det blev bara för mycket för henne, vilket fick henne att till slut lämna mig, då helt oförstående.

Idag så är jag en annan man som bättre försöker leva i nuet och reagera på mina känslor på en gång och inte låta dem förbli instängda. För det är just det som var orsaken till mitt problem, att jag stängde inne mig själv och inte lät någon annan komma in, hur mycket de än försökte. Att vara medveten om det har hjälp mycket, men jag måste arbeta med mig själv varje dag för att jag ska fortsätta gå en väg som jag faktiskt vill gå.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *